Hemma

Helgen som var gick fort. Vi var "hemma" på mysig middag med mor och far, kalas för den äldsta dottern och dop för systers lilla E....pust!

Funderar ofta på att man säger "hemma" om olika platser, man har många "hem". Vi bor "hemma" i Stockholm, men vi åker "hem" till Skara/Lidköping. Är det så att man alltid kommer kalla det ställe där föräldrar och släkt bor för "hem" även om man har ett eget "hem" någon annanstans?

Hur gick då helgen? Ja, det gick som vanligt fort fast inte så jag kände att vi stressade igenom den utan vi hann ändå umgås och fika mycket. Jag lärde mig att ALDRIG mer baka marängtårta för det var tidskrävande och kladdigt fast god var den vilket var tur då det var dopgästerna som skulle äta den :). Jag och C åt god gryta hos mor och far, dock kunde hon struntat i kantarellerna för min del :). Vi käkade pizza från Skaras äldsta pizzeria som nu är till salu vilket känns konstigt då den har funnits där så länge jag kan minnas, och jag har bra minne :). Jag fick pussa och krama på älskade T, barnbarnet som växer så det knakar och verkligen har växt upp till en egen liten individ med bestämda åsikter men som fortfarande vill gosa med mormor när tillfälle ges. Hoppas att vi kramas snart igen, älskade lilla bumlingen (han kallades så när han låg i magen).

Hur har er helg varit och hur känner ni för begreppet "hemma"?

//Vickan